Så kan ungdomar köpa sitt första hus
Finansinspektionens senaste förslag till skärpta amorteringsregler ger inte våra ungdomar några möjligheter till en första egen bostad skriver vår VD Gunnar Jönsson och styrelseordförande Arnt Suurkuusk med andra ledande småhustillverkare i Dagens Industri fredagen den 7 juli, 2017.
I takt med att olika instanser inför nya begränsningar av bostadsfinansieringen som bolånetak, amorteringskrav, lånegräns, och nu senast Finansinspektionens förslag till ytterligare skärpning av amorteringskraven, försvåras också den yngre generationens möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.
Kvar blir en inre cirkel av äldre hela tiden ser sin bostad öka i värde. Kombinerar vi dessutom denna process med det faktum att kommunerna inte tar fram byggbar mark får de som redan har en egen bostad även en extrem prisutveckling.
Ungdomar som kommer ut från högskolor och universitet med ofta stora studielån tvingas att hyra bostäder. Där blir de sannolikt kvar i och med alla begränsningar som nu införs, detta trots ofta ganska bra inkomster. En nybyggd trea på 85 kvadratmeter får en månadskostnad på 12.000–13.000 kronor i månaden. Hade ungdomarna kunnat köpa en villa eller radhus för 3 miljoner kronor hade de fått en månadskostnad på 8 000 kronor, men det har alla nya begränsningar satt stopp för. Det medför att vi får en osund och hämmande samhällsutveckling.
Så låt oss tänka om, eller rent av tänka nytt. Ett sätt skulle kunna vara att ta bort bolånetaket för eget ägt boende upp till 140 kvadratmeter. Då skulle vi ge ungdomarna – och andra – en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden och de skulle samtidigt få en bättre månadsekonomi. Det är trots allt ganska få, oavsett hur bra jobb man har, som har en kontantinsats på 450.000 kronor (baserat på att köpeskillingen är 3 miljoner) när man är 25–30 år gammal.
Andra alternativ
Ett alternativ till ett borttagande av bolånetaket skulle kunna vara att reducera momsen till 12,5 procent på material och entreprenad upp till 140 kvadratmeter eller max 2 miljoner kronor exkluderat mark. Med en sådan åtgärd blir momsreduceringen på 2 miljoner lika med 200.000 kronor, vilket skulle kunna användas som insats för att komma in på bostadsmarknaden.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att införa en modern form av annuitetslån. I dagens samhälle där vi lever i en månadsekonomi skulle annuitetslån passa alla berörda – Finansinspektionen, banker men framför allt även låntagarna.
Att veta vad ränta och amortering blir de kommande tio åren måste tilltala och lugna de flesta. Den förutsägbarheten borde ligga i allas intresse. Varför används inte den produkten av bankerna i dag?
Genom detta förslag skulle vi göra det möjligt för yngre familjebildare och övriga att komma in på bostadsmarknaden i stället för att de ska tvingas bo kvar i hyreslägenheter som kostnadsmässigt är dyrare. Undersökningar som är gjorda under de senaste 20–25 åren pekar på att sju av tio familjer önskar bo i eget småhus.
Signalvärdet blir att det är bättre att bygga efter människors behov och faktiska betalningsförmåga. Belåningen blir inte extrem och kostnaderna blir förutsägbara även med normal amorteringstakt. Vi vill slå fast att amortering ska vara ett normalt inslag.
