Inredningstrender 2019

Med inspiration från Stockholm Design Week, har vi fördjupat oss i dom allra hetaste inredningstrenderna. Under designveckan kunde fyra tydliga trender urskiljas; hur ny formgivning gör sig beroende av historisk formgivning, att producenter gärna visar upp sin goda vilja genom att visa upp en hållbar produktion snarare än nya möbler, samt en tendens att materialitet är allt viktigare för samtidens formgivning. Det vill säga inte bara hur ett objekt ser ut, utan hur det känns att ta på det och att det slits på ett vackert sätt efter år av användande. Till sist möter vi efter några år av gråskalor en ny trend av dimmiga färger.

Trend 1: Det nya och det gamla

Möbelmässan utspelar sig i en 70 000 kvadratmeters stor plåtbyggnad utanför centrala Stockholm. Denna moderna byggnad lämpar sig väl för handel med möbler, men vill man hitta inspirerande formgivning så får man leta sig till de allra äldsta av sammanhang. I det över hundra år gamla nöjespalatset Fenix ställde det nyskapande svenska belysningsföretaget Wästberg ut tillsammans med japanska möbelproducenten Ariake. Wästbergs lampor är stramt formgivna med enkla geometriska former såsom cirklar, koner och raka linjer. Wästberg ställde dock inte ut några väsentliga produktnyheter, det som var nytt var snarare kontexten de ställdes ut i, den rikt ornamenterade träinredningen från 1912. (Bilder) Nyskapande producenter vill inte längre ställa ut i en steril mässmiljö, år 2019 skall det allra nyaste helst ses i ljuset av det gamla.

Med det sagt var det inte lika överraskande att några av mässans debutanter var anrika Thonet som redan 1853 lanserade de första massproducerade möblerna av böjträ. I år, 166 år senare, ställer de ut för första gången på Stockholms möbelmässa med fina nytolkningar av deras klassiska design. Finast av dem alla är svenska Fronts Hideout Lounge Chair. Men man kan fortfarande återupptäcka klassiker som Wiener Stuhl från 1934, som fortfarande är i produktion.

På mässan presenterades även en premiärkollektion av formgivaren Carl Malmsten, död sedan 45 år. Kollektionen visade vitrinskåp, sittmöbler, tapeter och en till synes väldigt samtida karmstol. Allt formgivit med en hantverksskicklighet och utförda i framför allt björk.

Att det gamla har fått en viktig roll för den nya formgivningen har vi det nyöppnade Nationalmuseum att tacka för. Efter fem års renovering har byggnaden från 1866 åter öppnat, inte bara har det varit en av de mest ambitiösa renoveringsprojekten i svensk historia, det har även omfattat ett av de mest ambitiösa inrednings- och designuppdragen i modern tid. Några av Sveriges mest hyllade designers gavs uppdraget att specialrita inredning och designobjekt, något som har gett upphov till 82 nya produkter som alla ställdes ut under namnet “NM – En ny samling”. Intresset för historisk form kan tydligt ses hos designerduon Front formgivning för Nationalmuseum, deras lekfulla version av en klassisk gammal bankirlampa flörtar med historiska former. I Fronts nya tappning växer lamporna till synes upp som svampar ur det hundraåriga golvet, de liksom stryker sig upp mot väggarna eller bockar sig över en bok för att skänka lite upplysning till texten.

Ett stenkast från Nationalmuseum ligger det anrika auktionshuset Bukowskis, mest känd för sina auktioner av antikviteter. Att textiltillverkaren Magnibergs väljer Bukowskis som utställningsplats för sin nya kollektion understyrker trenden att det nya gör sig beroende av det gamla. Ny design vilar tryggt på vårt designarv, år 2019 går det nya hand i hand med det gamla.

Trend 2: Den goda viljan

Intresset för det gamla bygger också på en ny medvetenhet kring konsekvenserna av ett konsumtionssamhälle där produktionen vida överstiger tillgångarna. Om alla levde som vi gör i Sverige behöver vi ytterligare tre planeter för att klara av vår konsumtion. Så, är det läge att panika ur? Nej, det är dags att fatta medvetna beslut. Likt Bukowskis kunder ovan får man återanvända det som en gång redan har producerats. Kanske kan en 100 år gammal byrå fortfarande pryda ett hem och erbjuda en trygg plats för våra strumpor? Men likväl drivs man som designer av viljan att nyskapa, men glädjande nog lyste även viljan att göra gott med sin närvaro på Stockholm Design Week. På själva mässan dedikerade Norska Flokk sina dyra kvadratmeter på att visa upp gammalt skräp. Men med god vilja kan det anses vara finfina råvaror att producera nya möbler med. Med en uttalad vilja att göra sig klimatneutrala så får återvunnen plast och aluminium ett nytt liv i form av formgivna möbler. Flokk hade med sin utställning aldrig för avsikt att visa nya möbler som var till salu, utan snarare att man med gott samvete kan köpa möbler om man köper dem av Flokk. Det norska arkitektkontoret Snøhetta tog nog ändå tanken om att återvinna längst ändå med sin stol S-1500 för NCP. En ny stol som helt har producerats med hjälp av återvunnen plast samt stål av återvunnet stål från fiskfarmare i norra Norge. Dessutom är även formgivningen återvunnen då den bygger på Berndt Winges klassiker R-48. Endast idén om att återvinna är ny, och det är definitivt en av de mest relevanta trenderna just nu.

Återvunnet aluminium på display hos norska Flokk

Närbild på återvunnen plast i Snøhettas S-1500 för NCP

Trend 3: Materialitet

Kanske har intresset för att återvinna material gett en större uppskattning för ett materials egenskaper i stort. Det taktila mötet när man stryker sina fingrar över en oljad björkyta, eller det råa mötet med en skrovlig kall galvaniserad plåt. Det är egenskaper som förstås är svåra att redovisa i bild, men kanske är det just en reaktion mot de immateriella upplevelser som erbjuds genom mobilskärmar. Möbelmässan 2019 visar i vilket fall på en trend på just tema materialitet. Gamla produkter återlanseras i nya material. De eleganta nymodernisterna Massproductions släppte en gammal serie i ny skrud av galvaniserad plåt, även de svenska belysningsföretagen Zero och Blond släppte gamla modeller i galvad plåt. Den svenska folkhemsklassikern Stringhyllan släpptes även den i en ny galvad version. Ett besök till möbelproducenten Källemos monter bekräftar materialets återkomst; i Mats Theselius möbler ändras inte formen på något häpnadsväckande sätt, endast materialen förändras. Detta år presenteras Theselius möbler som inte lyfter något ögonbryn med anledning av dess formgivning, men däremot genom nya spännande materialkombinationer såsom läder och aluminium och ett överdrivet användande av spårskruvar i aluminium. Svenska arkitektkontoret In Praise of Shadows har för Källemo designat ett bord med hjälp av aluminium formgjutet mot borstade träformar, vilket ger en svårtydd materialkänsla av tunt metalliskt trä. Sverigebaserade taiwaneserna Afteroom har gett form åt ett läderklätt cafébord med ett fundament av en klump rå betong.

Mats Theselius Armstrong för Källemo. Fotograf Johann Bergenholtz.

Afterooms Café Table for NM produceras av Källemo. Fotograf Johann Bergenholtz.

Trend 4: Färgerna

Vid sidan av det nyvunna intresset för materialens betydelse för formgivning så har en alldeles särskild färgskala tagit över. Efter att brittiska Ilse Crawfoord populariserade gråtonerna under tidigt tiotal så har dimmiga färgtoner fullständigt tagit över Stockholm Design Week. Beige hudtoner samsas med terracotta och rodnande rosa pudertoner. Mattproducenten Ogeborg var en många företag vars utställning gick helt i denna färgskala, en trend som även färgade både grafik och produkter. Nisse och Kajsa Strinnings klassiska stringhylla som nämndes ovan återlanserades även i beige och en rodnande rosa.

Kanske är även detta nyvaknade intresset för färger ett resultat av återöppnandet av Nationalmuseum då ett rikt användande av mustiga färger i utställningssalarna var en av de mest kontroversiella inslagen.

Stockholm Design Week kan sammanfattas som att gammal är äldst, och att det är med en god vilja som vi går mot en ny taktil och färgrik designframtid till mötes.

Ogeborgs monter i samtida färgskala

Nedskrivet av Jani Kristoffersen för Fiskarhedenvillan

Jani är arkitekt och tidigare medarbetare på Fiskarhedenvillan. Idag driver Jani arkitektkontoret Guise i Stockholm. Guise är aktuella med deras nya museum för Fotografiska i centrala London som öppnar 2020. Jani har även varit juryordförande för Ung Svensk Form samt ingår i redaktionsrådet för sveriges äldsta designtidskrift Form.